sabinasusanna

Immer wenn du meinst, es geht nicht mehr,
kommt von irgendwo ein Lichtlein her.



Översättning pa ett ungefär:
Alltid när du tror, att det inte gar mer,
kommer det fran nagonstans ett ljus.

Kan börja med nagot positivt och säga att förra helgen helt otroligt fruktansvärt underbar och behövlig! Kan verka överdrivet att använda den beskrivningen när jag egentligen bara tog det lugnt hos min faster förra fredagen och gick ut och dansade häcken av mig pa lördagen. MEn, jag tror inte ni förstar hur, som sagt, behövligt det verkligen var för mig, och vilken energi jag samlade den helgen.
Far ocksa inte glömma att pa söndagen firade vi (faster, farbror, kusiner, farmors syster + man) farfars 81-arsdag.
Har insett hur viktigt det är för mig att aka in till Wien lite oftare, inte bara för att samla krafter inför varenda kommande vecka, utan ocksa för att ta vara pa tiden med den underbara familj jag faktiskt har där.
Som farmor t ex; Jag nämnde för faster förra söndagen att jag önskade mig en matchande mössa, halsduk och tumvantar i rött.
Halsduken är redan klarstickad, och mössan ska hon nu bara sy fast en boll uppe pa pa. Och sa säger hon samtidigt att en decimeter tar en timme att sticka, för att det börjar att göra mer ochmer ont i hönderna osv. Har förklarat att det inte alls behöver att vara klart innan jag aker hem. Skulle däremot inte bli förvanad om det är klart till nästa vecka... :)
Men ni ser, familjen här är lika underbar som familjen hemma i Sverige! Blir bara mer och mer tacksam för att jag är här och att jag valde just det här landet att vara au-pair i, och just den här platsen sahär nära Wien. (Aker till Wien om tva veckor igen för att fira farmors födelsedag, + hinna med en "tvadagars" i Wiens nattliv.)
Upp med tummen!

Hur som. Den kommande veckan som följde var mindre rolig och väldigt omtumlande.
Började med att jag pa mandagen inte kom sa bra överens med Ines, men gar inte längre in pa det. (Det är bra nu.) Kände mig lite allmänt nere bara eftersom att det är kallt och gratt ute nu, och snuvan som jag dras med som aldrig vill ge sig.
Highlighten, som vanligt, är när jag och vännen Veronika varenda onsdag gar och tränar en liten bit härifran. Tummen där med!
Men, fredagen var den värsta och jobbigaste pa länge. Jag och David pratade pa eftermiddagen i över en timme i telefonen, och kom fram till att det inte gick mellan oss längre.. Underbar som han är, var han hela tiden lugn, som tur var, annars hade det varit ännu jobbigare. Sa det hade kunnat sluta värre menar jag. Att vi ända var ganska överrens var ocksa skönt, eftersom att vi hade nästan ställt in oss pa en längre tid pa att den dagen skulle komma.. Saklart blir det jobbigare när man väl tar upp det. Var helt röd i ögonen sen när jag skulle lägga mig senare för allt gratande, och vidare bra sov jag självklart inte heller..

Därför bestämde jag mig för att aka till faster igar igen, bara för att ta det lugnt, prata och sova länge. Det hjälpte mig väldigt mycket! Idag känns det saklart fortfarande tomt och konstigt, sa som i fredags, men ända bättre. Det blir en process som kommer att ta tid, men det är tillatet.
Hur som helst sa mötte vi upp farmor och farfar igar pa en liten julmarknad och drack punsch. Julförberedelserna och utsmyckningarna i innerstaden osv osv, gar inte ens att jämnföra med Sverige. Kan bara säga att Wien är väldigt speciellt, fastän det är svinkallt sa är det en otroligt mysig stämning i hela staden. Det gar bara att älska!
Eftersom att faster känner mig sa bra sa gjorde hon världens bästa kvällsmat! Da hade jag pa riktigt mina mungipor uppe vid ögonen, och jag var plötsligt 6 ar igen! :D

Pannkakor fyllda med olika frukter och glassorter. Ovanpa: halvsmält choklad och vaniljspritsgrädde :D
Perfekt tröstätar-Sabina-"mat" :]


Idag var ocksa faster och jag i ett väldigt intressant museum mitt inne i staden. Silverkammaren, gamla kejsarinnan av Österrike: Sisi's hela historia, och ocksa hur hennes man kejsaren bodde, osv.
För mig, som Österrikisk medborgare, känns det lite som en plikt att lära mig mer om Österrikes historia, som enligt mig är intressantare än den svenskas, i alla fall det man lärde sig i skolan. Kan i försig bero pa att man fick höra samma sak om och om igen och om trakiga gamla krig, sa att man tröttnade.
Hursom, det var intressant och fick mig pa andra tankar i  i alla fall 3,5 timmar.


Kan ocksa meddela att den första snön kom idag, och jag är glad som en liten ..jag vet inte vad.
Hoppas bara det ligger kvar till imorgon, för i safall drar jag ut barnen och leker. Hihi :)

Sängen kallar!
Godnatt!

Förra helgen sov jag aldrig i Wien his min faster, utan jag och Maria var bara inne och inhandlade lite julklappar. Rida kunde vi inte heller för att det regnade. .
Däremot red jag med Maria och Veronika igar istället. Tränade gjorde jag igar igen ocksa. Minst varje onsdag blir det, för har nu köpt ett kort där nu. Upp med tummen!

Idag var nog den mest ansträngande dagen hittils tror jag. Vet inte exakt varför, men jag var i alla fall inte mig själv riktigt kändes det som. Sovit daligt, och bara allmänt vaknat pa fel sida. När jag har sadanna dagar här sa känns det som att lilltjejerna känner av det, för precis da gör de precis tvärt emot allting. Antagligen känns det bara sa för att jag är lite upp och ner, men ända, känns sa.

Dagens highlight var att jag mamma ringde upp mig, och som alltid rinner tiden iväg väldigt snabbt när vi pratar, sa läänge blev det. ♥

Imorgon aker jag och Maria igen till Wien, ocksa för att handla lite klappar och annat nödvändigt jag behöver. Medans hon senare aker hemat kommer jag att stanna i Wien hos min faster och sova där hela helgen.
Jag och V kommer nämligen att ga ut pa lördagkväll och skaka lite rumpa.
Min farfar fyller ocksa ar pa söndag, sa da överraskar faster och jag fammo och faffa med att jag kommer da. Inte direkt varje ar det händer. Eller rättare sagt aldrig. Ska bli riktigt trevligt som omväxling!

Ser otroligt mycket fram emot denna helg!


Tänk att jag far ta hand om den här gullungen varje dag!
Älskar den här bilden av nagon anledning :)


God natt!

Rubriken far bara tala för sig själv.

Skriver bara nagra rader nu som hastigast. För sent för mig att vara uppe nu egentligen, med tanke pa att det var en extra anträngande dag idag. Tur att det inte är det varje dag i alla fall.
Att det tar sa otroligt pa krafterna bara av att den minsta inte vill nagonting och grater för minsta lilla när det inte gar som hon vill, tror man inte.
Men som sagt, det är inte alls sa varje dag.
De tre barnen blir bara underbarare och underbarare i mina ögon i alla fall. Kanske för att det märks att de accepterar mig med mer och mer med tiden som gar. Tummen upp!

Igar var jag och Veronika igen iväg och tränade Bodywork här i närheten. Känns helt rätt i kroppen nu!
Innan det var jag, Veronika + Maria ocksa iväg pa en ridtur. Var lite sent ute sa att det hann bli mörkt pa slutet. Att rida i manskenet var däremot inte heller helt fel!

Imorgon ska jag aterigen ut och rida med Maria pa förmiddagen, och efter det aker vi in till Wien för att kolla lite julklappar. Eventuellt sover jag över hos faster Elisabeth. Har däremot inte fatt tag pa henne, sa det aterstar att se.

Nu maste jag hoppa i säng bums och drömma mig lite framat tills jag far träffa min underbara familj, pojkvän, vänner igen. Längtar efter er alla otroligt!


Bjuder även pa en härlig bild pa lillfisarna när de "akte tvättkorg" för ett tag sedan :)

Är för trött för att göra ett inlägg egentligen, men det var sa längesedan nu, sa det var ända dags.

Kort kan jag bara meddela att jag i onsdags tränade med Veronika, vilket jag verkligen kände efterat!! Kändes att jag inte hade tränat mina muskler sa pa länge. Sa det var dags! Vi kommer i alla fall att fortsätta att ga pa det sa kallade Bodywork passet.

I torsdags, pa kvällen, blev jag dundersjuk och fick feber och hela köret. Hade sjukt ont i kroppen överhuvudtaget. Gick och la mig tidigt, sov i nästan 14 timmar, svettade som attans, men vaknade en aning bättre. Inte alls frisk, men bättre. Antar att det var kroppens försvar för att jag gick sa hart pa sa plötsligt, eller liknande..

Idag har jag haft en brännande smärta i övre magen, utan att veta varför. Ines mamma sa att hon ocksa hade nagot liknande. Mysko.. Hoppas bara att det inte blir värre.

Men! Dagens highlight: Lillflickorna somnade (för andra gangen) i min famn idag :D. (Smälter sönder.) Ines var pa en mässa här i närheten pa kvällen, och tjejerna hade inte sovit nagot alls idag pa dagen, sa de bada somnade in redan vid sju efter att jag hade läst en liten saga :). *Ler ända upp till öronen*.


Hur som haver. (Säger man sa?)
Bröllop/Erding - del 2:



När alla "plingade" i glasen skulle brudparet varenda gang pussas.
Det plingade ett par ganger under kvällen :)


Lilli och pappa Markus dansar till Rock around the clock




Ines bror med flickvän

Ines föräldrar, Ulrike & Franz


Peter med ett läskigt öga

Stephan, Caro, Philip

Precis innan hemgang, da Franz ser helt slut ut. (Drar egentligen bara haret bakat.)


Är sa glad att jag fick vara med den helgen!


Imorgon kommer pappa pa besök i ett par timmar pa eftermiddagen :)
Sovadags!

Rullar just nu pa en av alla musikkanaler här i rummet.
Danssugen!!



+ ännu en annan lat som har satt sig fast i hjärnan. Spelas flitigt pa radion här. Helt okej för att vara tysk.. :)

Ursch!, börjar jag det här inlägget med. Vädret paverkar en galet mycket, i alla fall mig. Har nästan varit storm här de senaste tva dagarna, och man hör ofta hur saker blaser omkull utomhus. Inte alls konstigt egentligen, eftersom att det är sa öppet här. Men! Som tur är försvinner inte min abstinens för att vara ute och ga varje dag för det! Helt ärligt far jag det. Det kryper i kroppen annars. Igar var jag och barnens mormor ute med vagnarna en kort runda, och idag gick jag själv med hunden en laang runda! Tror det blev uppat tva timmar.

Nu ser jag en dubbad Never back down... Tur att jag har sett den förut. En riktigt bra fightingfilm förövrigt, som jag rekomenderar starkt!
Fryser som ett as dessutom. Nackdelen med ett rum i källaren.. Kryper alltsa strax ner under täcket och fixar mina naglar :). Inte sa intressant information, men de här stunderna för mig själv pa kvällarna är väldigt viktiga har jag märkt. Speciellt när man far växla nagra ord med min kära David :) Viktigt!
Ska däremot inte fa det att lata helt lätt och att allt är frid och fröjd, för tvärtom är precis vad det är. Ett sadant här avstand tär som bara den pa ett förhallande. Ingen av oss hade ens kunnat föreställa oss innan pa att det skulle bli sahär tungt. Men det enda vi kan göra är att försöka att kämpa sa langt det gar.
Väldigt personligt blev det nu, men kändes ända viktigt att fa skriva av sig det. För som sagt sa är det verkligen inte alltid sa lätt att vara här, och ocksa veta att det är sa länge till. Jag trivs här jätte bra, verkligen, men mitt andra liv där hemma är inget man direkt släpper sa lätt. Speciellt när sa värdefulla människor finns där.
Vill ocksa säga att jag älskar dig med Johanna, underbara vän!


Orkar inte lägga upp resterande bilder nu.
Är trött fran dagen och blev nu lite smatt nere.
Da hjälper det att fixa naglarna ;)
Ines kommer förövrigt hem fran England imorgon, där hon har varit sen i lördags hon sin bästa vän.
Skönt maste jag säga, för hon kan man alltid prata med :).

Natti!