sabinasusanna

Ursch!, börjar jag det här inlägget med. Vädret paverkar en galet mycket, i alla fall mig. Har nästan varit storm här de senaste tva dagarna, och man hör ofta hur saker blaser omkull utomhus. Inte alls konstigt egentligen, eftersom att det är sa öppet här. Men! Som tur är försvinner inte min abstinens för att vara ute och ga varje dag för det! Helt ärligt far jag det. Det kryper i kroppen annars. Igar var jag och barnens mormor ute med vagnarna en kort runda, och idag gick jag själv med hunden en laang runda! Tror det blev uppat tva timmar.

Nu ser jag en dubbad Never back down... Tur att jag har sett den förut. En riktigt bra fightingfilm förövrigt, som jag rekomenderar starkt!
Fryser som ett as dessutom. Nackdelen med ett rum i källaren.. Kryper alltsa strax ner under täcket och fixar mina naglar :). Inte sa intressant information, men de här stunderna för mig själv pa kvällarna är väldigt viktiga har jag märkt. Speciellt när man far växla nagra ord med min kära David :) Viktigt!
Ska däremot inte fa det att lata helt lätt och att allt är frid och fröjd, för tvärtom är precis vad det är. Ett sadant här avstand tär som bara den pa ett förhallande. Ingen av oss hade ens kunnat föreställa oss innan pa att det skulle bli sahär tungt. Men det enda vi kan göra är att försöka att kämpa sa langt det gar.
Väldigt personligt blev det nu, men kändes ända viktigt att fa skriva av sig det. För som sagt sa är det verkligen inte alltid sa lätt att vara här, och ocksa veta att det är sa länge till. Jag trivs här jätte bra, verkligen, men mitt andra liv där hemma är inget man direkt släpper sa lätt. Speciellt när sa värdefulla människor finns där.
Vill ocksa säga att jag älskar dig med Johanna, underbara vän!


Orkar inte lägga upp resterande bilder nu.
Är trött fran dagen och blev nu lite smatt nere.
Da hjälper det att fixa naglarna ;)
Ines kommer förövrigt hem fran England imorgon, där hon har varit sen i lördags hon sin bästa vän.
Skönt maste jag säga, för hon kan man alltid prata med :).

Natti!