sabinasusanna

Kan börja med nagot positivt och säga att förra helgen helt otroligt fruktansvärt underbar och behövlig! Kan verka överdrivet att använda den beskrivningen när jag egentligen bara tog det lugnt hos min faster förra fredagen och gick ut och dansade häcken av mig pa lördagen. MEn, jag tror inte ni förstar hur, som sagt, behövligt det verkligen var för mig, och vilken energi jag samlade den helgen.
Far ocksa inte glömma att pa söndagen firade vi (faster, farbror, kusiner, farmors syster + man) farfars 81-arsdag.
Har insett hur viktigt det är för mig att aka in till Wien lite oftare, inte bara för att samla krafter inför varenda kommande vecka, utan ocksa för att ta vara pa tiden med den underbara familj jag faktiskt har där.
Som farmor t ex; Jag nämnde för faster förra söndagen att jag önskade mig en matchande mössa, halsduk och tumvantar i rött.
Halsduken är redan klarstickad, och mössan ska hon nu bara sy fast en boll uppe pa pa. Och sa säger hon samtidigt att en decimeter tar en timme att sticka, för att det börjar att göra mer ochmer ont i hönderna osv. Har förklarat att det inte alls behöver att vara klart innan jag aker hem. Skulle däremot inte bli förvanad om det är klart till nästa vecka... :)
Men ni ser, familjen här är lika underbar som familjen hemma i Sverige! Blir bara mer och mer tacksam för att jag är här och att jag valde just det här landet att vara au-pair i, och just den här platsen sahär nära Wien. (Aker till Wien om tva veckor igen för att fira farmors födelsedag, + hinna med en "tvadagars" i Wiens nattliv.)
Upp med tummen!

Hur som. Den kommande veckan som följde var mindre rolig och väldigt omtumlande.
Började med att jag pa mandagen inte kom sa bra överens med Ines, men gar inte längre in pa det. (Det är bra nu.) Kände mig lite allmänt nere bara eftersom att det är kallt och gratt ute nu, och snuvan som jag dras med som aldrig vill ge sig.
Highlighten, som vanligt, är när jag och vännen Veronika varenda onsdag gar och tränar en liten bit härifran. Tummen där med!
Men, fredagen var den värsta och jobbigaste pa länge. Jag och David pratade pa eftermiddagen i över en timme i telefonen, och kom fram till att det inte gick mellan oss längre.. Underbar som han är, var han hela tiden lugn, som tur var, annars hade det varit ännu jobbigare. Sa det hade kunnat sluta värre menar jag. Att vi ända var ganska överrens var ocksa skönt, eftersom att vi hade nästan ställt in oss pa en längre tid pa att den dagen skulle komma.. Saklart blir det jobbigare när man väl tar upp det. Var helt röd i ögonen sen när jag skulle lägga mig senare för allt gratande, och vidare bra sov jag självklart inte heller..

Därför bestämde jag mig för att aka till faster igar igen, bara för att ta det lugnt, prata och sova länge. Det hjälpte mig väldigt mycket! Idag känns det saklart fortfarande tomt och konstigt, sa som i fredags, men ända bättre. Det blir en process som kommer att ta tid, men det är tillatet.
Hur som helst sa mötte vi upp farmor och farfar igar pa en liten julmarknad och drack punsch. Julförberedelserna och utsmyckningarna i innerstaden osv osv, gar inte ens att jämnföra med Sverige. Kan bara säga att Wien är väldigt speciellt, fastän det är svinkallt sa är det en otroligt mysig stämning i hela staden. Det gar bara att älska!
Eftersom att faster känner mig sa bra sa gjorde hon världens bästa kvällsmat! Da hade jag pa riktigt mina mungipor uppe vid ögonen, och jag var plötsligt 6 ar igen! :D

Pannkakor fyllda med olika frukter och glassorter. Ovanpa: halvsmält choklad och vaniljspritsgrädde :D
Perfekt tröstätar-Sabina-"mat" :]


Idag var ocksa faster och jag i ett väldigt intressant museum mitt inne i staden. Silverkammaren, gamla kejsarinnan av Österrike: Sisi's hela historia, och ocksa hur hennes man kejsaren bodde, osv.
För mig, som Österrikisk medborgare, känns det lite som en plikt att lära mig mer om Österrikes historia, som enligt mig är intressantare än den svenskas, i alla fall det man lärde sig i skolan. Kan i försig bero pa att man fick höra samma sak om och om igen och om trakiga gamla krig, sa att man tröttnade.
Hursom, det var intressant och fick mig pa andra tankar i  i alla fall 3,5 timmar.


Kan ocksa meddela att den första snön kom idag, och jag är glad som en liten ..jag vet inte vad.
Hoppas bara det ligger kvar till imorgon, för i safall drar jag ut barnen och leker. Hihi :)

Sängen kallar!
Godnatt!