Första inlägget fran Österrike - Dag nr 2
Nu säger jag hej, med bade saknad, men faktist mest med lycka. Eller vad man nu ska säga..
Jag trivs sa himla bra här, hittils. Det är ju bara dag 2 som sagt, men när det inte känns bra med nagot, känner man det oftast direkt. Dom är sa snälla och välkomnande här! Tvivlar pa att det skulle ändras, om inte det är jag som gör nagot, men det ska ju inte hända sa.
I söndags när jag landade i Wien med faster Elisabeth, efter den värsta turbulensen jag har upplevt (har aldrig varit flygrädd, nu den här gangen gick alla tankar igenom pa en och samma gang..), akte vi direkt till henne och lämnade vara saker, gick till farmor och farfar och at mat, och sov sedan väldigt gott när vi kom tillbaka efterat.
I mandags, gick jag och Elisabeth tillsammans in till stan/Stephansplatz, där hon arbetar pa Erste bank. Under tiden brände jag pengar pa H&M, dock saker som jag behövde som jag inte hade med mig, och även till bröllopet nästa manad som vi ska pa utanför München/Tyskland. Kunde ju inte ta med mig mer än 20+10 kg pa planet, sa bagaget var ju ganska begränsat.
Nog om det.
Ines kom ca 17 till Lorbeergasse hos Elisabeth och hämtade mig. Med i bilen satt ocksa hennes mamma/barnens Oma, + de tva smaflickorna.
Tro mig, man smälter ner helt och totalt när man är runt de tva.(!!)
Pa hemvägen till lilla Dörfles hämtade vi upp Peter, 10 ar, hos hans kompis. Ocksa en otroligt charmig och glad pojk!
Igar, som var den första dagen med bara mig och barnen, var jag egentligen inte sa jätte mycket själv med dem. Deras Opa och Markus (pappan) kikade in ganska ofta. Förstar dem fullt ut saklart, eftersom att det inte direkt är att lämna över barnen bara sadär till en relativt okänd. Allt gick dock bara bra.
Idag däremot, var jag mer bara själv med lilla Franziska/Franzi, sa vi gick ut i höstsolen och lekte i sandladan, gungade, och gick sedan en lang promenad med vagnen där hon ocksa somnade sa sött.
Ines kom hem runt 12, da även Elisabeth/Lilli fran Kindergarten. Da var det full rulle och allt pa en gang. Jag märker att jag redan börjar att vänja mig vid detta, eftersom att jag inte hade nagon huvudvärk idag, vilket jag hade massor utav igar.. ;)
Vi har även idag gatt ut pa mer promenad med deras hästar, ätit mycket god mat (vilket inte ens gar att jämnföra med svensk mat(!)), och även varit ännu mer ute/inne och lekt. Ines och jag pratar även om allt möjligt lite da och da..
Det här känns bra!
Nu, är jag däremot mer än trött, sa maste verkligen lägga mig, pa stört!
Maste lägga mig tidigare sen, eftersom att det trots allt är krävande dagar. Lycklig av dessa tre fina barn kan man dock inte undga att man blir!
♥ Dörfles/Österreich
Jag trivs sa himla bra här, hittils. Det är ju bara dag 2 som sagt, men när det inte känns bra med nagot, känner man det oftast direkt. Dom är sa snälla och välkomnande här! Tvivlar pa att det skulle ändras, om inte det är jag som gör nagot, men det ska ju inte hända sa.
I söndags när jag landade i Wien med faster Elisabeth, efter den värsta turbulensen jag har upplevt (har aldrig varit flygrädd, nu den här gangen gick alla tankar igenom pa en och samma gang..), akte vi direkt till henne och lämnade vara saker, gick till farmor och farfar och at mat, och sov sedan väldigt gott när vi kom tillbaka efterat.
I mandags, gick jag och Elisabeth tillsammans in till stan/Stephansplatz, där hon arbetar pa Erste bank. Under tiden brände jag pengar pa H&M, dock saker som jag behövde som jag inte hade med mig, och även till bröllopet nästa manad som vi ska pa utanför München/Tyskland. Kunde ju inte ta med mig mer än 20+10 kg pa planet, sa bagaget var ju ganska begränsat.
Nog om det.
Ines kom ca 17 till Lorbeergasse hos Elisabeth och hämtade mig. Med i bilen satt ocksa hennes mamma/barnens Oma, + de tva smaflickorna.
Tro mig, man smälter ner helt och totalt när man är runt de tva.(!!)
Pa hemvägen till lilla Dörfles hämtade vi upp Peter, 10 ar, hos hans kompis. Ocksa en otroligt charmig och glad pojk!
Igar, som var den första dagen med bara mig och barnen, var jag egentligen inte sa jätte mycket själv med dem. Deras Opa och Markus (pappan) kikade in ganska ofta. Förstar dem fullt ut saklart, eftersom att det inte direkt är att lämna över barnen bara sadär till en relativt okänd. Allt gick dock bara bra.
Idag däremot, var jag mer bara själv med lilla Franziska/Franzi, sa vi gick ut i höstsolen och lekte i sandladan, gungade, och gick sedan en lang promenad med vagnen där hon ocksa somnade sa sött.
Ines kom hem runt 12, da även Elisabeth/Lilli fran Kindergarten. Da var det full rulle och allt pa en gang. Jag märker att jag redan börjar att vänja mig vid detta, eftersom att jag inte hade nagon huvudvärk idag, vilket jag hade massor utav igar.. ;)
Vi har även idag gatt ut pa mer promenad med deras hästar, ätit mycket god mat (vilket inte ens gar att jämnföra med svensk mat(!)), och även varit ännu mer ute/inne och lekt. Ines och jag pratar även om allt möjligt lite da och da..
Det här känns bra!
Nu, är jag däremot mer än trött, sa maste verkligen lägga mig, pa stört!
Maste lägga mig tidigare sen, eftersom att det trots allt är krävande dagar. Lycklig av dessa tre fina barn kan man dock inte undga att man blir!
♥ Dörfles/Österreich
Kommentarer
Trackback
