Sista inlägget från Sverige
Dagen har kommit nu som jag har haft så otroligt blandade känslor över. Jag tar tåget till Uppsala 09.22 för att där möta upp pappa. Vi åker till Sthlm, möter upp min faster som kör en weekend i Sthlm med sitt jobb, checkar in på flyghotellet, och sedan får vi se vad kvällen har att erbjuda. Flyget lyfter imorgon till Wien 14.45.
Egentligen har jag hur mycket som helst att skriva som har hänt de senaste veckorna. Så otroligt mycket! Men har tyvärr inte tid nu.. Känns som att jag har tusen saker kvar att fixa. Städa, diska.. Packat om och om och om igen har jag gjort tusen gånger också..
Guuud! Så mycket som bubblar nu! Alltså, för er som inte har förstått, så åker jag till Österrike nu som Au-pair och kommer hem i slutet på maj nästa år. Kommer dock hem över födelsedagen, jul, nyår. Jag kommer nu under tiden att hyra ut lägenheten till Jojjos storebror från Stockholm. Så nu under veckan som var så är jag himlans stolt över mig själv att jag hann med att fixa så mycket som jag gjorde, och då hann jag också jobba i två dagar med pappa. Några riktigt hektiska dagar har det varit. Eller veckor, kanske jag ska säga. Har gått på högvarv hela tiden, och ändå inte lyckats bli sjuk! Helt otroligt, om man pratar om mig..
Det jag är så otroligt lycklig över är att jag har hunnit träffa så mycket vänner nu innan, speciellt den här veckan. Ni är så underbara, varenda en av er! Isabella och Gabriel var här igår kväll också och myste en stund, så jag gjorde också müsliscones till oss. (Testa det! Nam nam.)
Jag har även hunnit vara hos min älskade, fina, underbara David i fem ynka dagar förra veckan. Åkte upp med pappa som ändå hade jobb där uppe. Usch vad jobbigt det var att säga hejdå.. Vi har i alla fall bestämt oss för att ta en dag i taget och se hur det går helt enkelt. (Jag hoppas med alla fingrar och tår jag har!)
Det jag däremot har gråtit mest över nu i veckan var när jag och Jojjo skulle säga hejdå i torsdags. Tur att hennes Kim var där som kunde trösta henne. Bölade verkligen ikapp vi två, skrattade ibland åt gamla minnen, grät lite till. Tog ca 25 min.. Så mycket som jag och den goa och beundransvärda tjejen har gått igenom sen sjuan, är helt otroligt!
Nu, däremot, måste jag sätta fart. Mamma ringde nu och är strax påväg för att skjutsa mig till stationen sen.
Kommer att försöka uppdatera så mycket jag kan när jag är i Österrike. Tror på att det verkligen kommer att bli en erfarenhet som heter duga!
Ha det så bra här i Sverige, och hoppas ni inte får en lika kall vinter som förra året.
Själv ska jag försöka att hinna med Alperna ett par gånger. Awesome!
♥
Egentligen har jag hur mycket som helst att skriva som har hänt de senaste veckorna. Så otroligt mycket! Men har tyvärr inte tid nu.. Känns som att jag har tusen saker kvar att fixa. Städa, diska.. Packat om och om och om igen har jag gjort tusen gånger också..
Guuud! Så mycket som bubblar nu! Alltså, för er som inte har förstått, så åker jag till Österrike nu som Au-pair och kommer hem i slutet på maj nästa år. Kommer dock hem över födelsedagen, jul, nyår. Jag kommer nu under tiden att hyra ut lägenheten till Jojjos storebror från Stockholm. Så nu under veckan som var så är jag himlans stolt över mig själv att jag hann med att fixa så mycket som jag gjorde, och då hann jag också jobba i två dagar med pappa. Några riktigt hektiska dagar har det varit. Eller veckor, kanske jag ska säga. Har gått på högvarv hela tiden, och ändå inte lyckats bli sjuk! Helt otroligt, om man pratar om mig..
Det jag är så otroligt lycklig över är att jag har hunnit träffa så mycket vänner nu innan, speciellt den här veckan. Ni är så underbara, varenda en av er! Isabella och Gabriel var här igår kväll också och myste en stund, så jag gjorde också müsliscones till oss. (Testa det! Nam nam.)
Jag har även hunnit vara hos min älskade, fina, underbara David i fem ynka dagar förra veckan. Åkte upp med pappa som ändå hade jobb där uppe. Usch vad jobbigt det var att säga hejdå.. Vi har i alla fall bestämt oss för att ta en dag i taget och se hur det går helt enkelt. (Jag hoppas med alla fingrar och tår jag har!)
Det jag däremot har gråtit mest över nu i veckan var när jag och Jojjo skulle säga hejdå i torsdags. Tur att hennes Kim var där som kunde trösta henne. Bölade verkligen ikapp vi två, skrattade ibland åt gamla minnen, grät lite till. Tog ca 25 min.. Så mycket som jag och den goa och beundransvärda tjejen har gått igenom sen sjuan, är helt otroligt!
Nu, däremot, måste jag sätta fart. Mamma ringde nu och är strax påväg för att skjutsa mig till stationen sen.
Kommer att försöka uppdatera så mycket jag kan när jag är i Österrike. Tror på att det verkligen kommer att bli en erfarenhet som heter duga!
Ha det så bra här i Sverige, och hoppas ni inte får en lika kall vinter som förra året.
Själv ska jag försöka att hinna med Alperna ett par gånger. Awesome!
♥
Kommentarer
Trackback
